Christinegård 10. feb.

Bergen Barokk har «stolte» tradisjoner å leve opp til. Claus Fasting skrev i om en selskapelig sammenkomst i Provinzialblade i 1781:

Nylig var jeg buden at anhøre Musik av disse Stympere paa en Vens Fødselsdag. Maatte denne Ven heller aldrig have været født til Verden for den Qual, han har voldet mig! Sex Karle med Spyd og Buer traadde ind i Værelset, og væbnede sig grusom til Striden. Man stemte hvert Instrument, det er at sige, man forstemte det. Man tog en Trio ud; Himmel og Jord hvilken Trio! To Stemmer vare av eet Partie, og den 3die hørte Gud veed til hvilket andet. To Stemmer vare av Dur og den 3die av Mol. Hvilken Forskrækkelse; Man begyndte allerede at spille. Hver Tone var som Svins Grynten, og Ulves Tuden. Jeg følte ubeskrivelig, og Angestens Sveed dryppede mig av Ansigtet; Endnu vedbleve disse Mordere uforstyrrede. Jeg maatte forlade Værelset, og Forskrækkelsen hørte tilsidst op. Kun Bassisten havde en Linie forud for hans Brødre, den lod han ubrødelig høre til Enden for ikke at glemme en Tøddel av sit Pensum. (Selvik, 2005)

Selvik, R. 2005. Kjendere og Liebhabere – Musikere og Musikkliv i Bergen ca. 1750 – 1830. Doktoravhandlinger ved NTNU. [online] https://brage.bibsys.no/xmlui/handle/11250/242772 [lest 26.01.19]. Trondheim.

Bergen Barokk strykere, eller i hvert fall en fjerdedel av dem (foto Eirik Kjøde Ødegård)

Til konserten (arr. Foreningen Antikk Musikk) med Bergen Barokks strykeensemble, på Christinegård 10.2 kl. 14.00 skriver Stefan Lindvall:

Hur lät egentligen musiken före Haydn och Mozart hade utvecklat klassicismen och den i dag så etablerade stråkkvartetten? I slutet av 1600-talet var området från alperna i syd till Dresden, den stora staden för konst och musik, en smältdegel av stilar och influenser från alla väderstreck och samhällsklasser. Allt blandades och bildade på ett sätt en egen stil. Hovet i Wien hade av tradition alltid musikintresset riktat mot det grandiosa Italien och framför allt Venedig. Medans prins-biskop av Olomouc Karl von Liechtenstein Kastelkorn var mer intresserad av lokala talanger från områdena omkring vad vi i dag kallar Polen, Österrike och Böhmen. Han var en stor musikälskare och hade ibland till och med mer musiker än hovkapellet i Wien. Liechtenstein älskade att roas av musikaliska historier från vardagligt liv bland de lägre klasserna, samt uppleva naturen av violinvirtuoser som Biber och Schmelzer.

Som ett led i att stärka den professionella stråkmiljön på tidig musik i Bergen, har Bergen Barokk valt ut ett par favoritstycken som har influenser både från värdslig, kyrklig och folklig musik till ren programmusik, samt musik att äta och konversera till. I denna konserten får vi höra tonsättare som skrivit för violinfamiljen. Det blir musik som man sällan får höra på vanliga konserter.

Medvirkende: Stefan Lindvall (fiolin), Chien-Yu Chu (fiolin), Hans Gunnar Hagen (bratsj) og Siri Hilmen (cello)

På programmet (med forbehold om endringer):

  • Johann Heinrich Schmelzer (1623-1680), Fechtschule
  • Heinrich Ignaz Franz Biber (1644-1680), Mensa sonora, Pars 3 i a-moll
  • H.I.F. Biber, Fidicinium Sacro-profanum, sonata nr 8 i B-dur
  • Biagio Marini (ca 1587-1663), Passacaglio
  • Romanus Weichlein (1652-1706), Encaenia Musices, sonata nr 3 i a-moll
  • Johann Joseph Fux (1660-1741), Sinfonia a 3 i C-dur
  • J.H. Schmelzer Polnische Sackpheiffen a 3